Emma Holden

Alltså varför har ni inte stoppat mig? Trodde jag kunde lite på er, men icke. HELA den här bloggen har tydligen fungerat som någon sorts gnäll-ventil för mig insåg jag precis och det är fan inte ok. Hur har ni stått ut? Jag vill ju få er att skratta och bli glada här, men ändå känna igen er i min skit och känna att det är okej - ni är inte ensamma om att vara lite konstiga, bli för fulla ibland eller bara göra allmänt efterblivna val på vägen. Ni vet.

 

Jag vill finnas där för er och hålla bak ert hår när ni spyr rakt ut i 90 grader efter för många shots. Jag vill torka bort era tårar med min tröjarm när allt blir för mycket och jag vill sitta på ungdsomsmottagningen med er och invänta provsvaren med svettiga händer flätade i varandra. Jag skulle inte döma liksom. Bara langa en kram.