OM ARBETANDE ARMAR OCH ÅNGEST
Jag har i skrivandes stund precis landat hemma hos Noah efter min första dag i servisen på jobbet. Det gick strålande, tackar som frågar! Men jag är helt slut efter att ha låtit mina taniga armar få arbeta för en gångs skull. Jag kommer snart kunna stoltsera med världens största runkmuskel på vänsterarmen, även mer känd som brick-armen. Så jag ber om ursäkt redan nu till alla er killar där ute, jag vill ej vilseleda er på något vis.
Nu blir det Gossip Girl-maraton då jag omöjligt kan sova efter att ha beskådat den största spindeln jag någonsin sett live i hela mitt liv här. Det var en halv tarantella - minst! Ormar och djur med stora tänder har jag nada problem med, men det är något med insekter som får mig att må illa. Måste vara alla dessa ben. Jag kan helt enkelt inte hantera mer än 2 par ben per individ. Jag har även fobi för mörker, små barn (där ingår även snor), cyklar samt särskrivningar. Det sistnämnda ger mig verkligen rysningar av obehag. Förstå ångesten varje gång jag kollar igenom mitt news feed på facebook och bli bemött av dessa brutala våldtäktsförsök av det svenska språket. Här passar jag även på att störa mig på alla otaliga "gilla om du..."-bilder. Nej dä ä int lätt.
Postat av: Anneli
Särskrivningar ÄR läskigt!
Postat av: Olivia
Jag är precis likadan gällande särskrivningar. Därför blev jag lite smått irriterad nu när du skrev våldtäcksförsök. Våldtäktsförsök heter det väl ändå? ;)
Svar:
Emma Holden
Trackback